Skäggdopping Podiceps cristatus

Skäggdoppingen är en allmän häckfågel, spridd över södra delen av landet. I september påträffas flockar eller mindre grupper på flertalet sjöar och många kustlokaler i södra Sverige. Flertalet lämnar landet under vintern, men mindre grupper och enstaka ses regelbundet varje vinter. Milda vintrar har större mängder sett, t.ex. 3400 vid den heltäckande inventeringen 2004 och mer än 3000 vid de vanliga inventeringarna 2006, 2012 och 2013. I januari 2007 sågs 1900, men skäggdoppingarna var nog till en betydande del utspridda över lokaler som normalt är isbelagda och därför ej ingår i stickprovet vid midvinterinventeringarna. I Öresund brukar en stor flock stanna över vintern i södra Lundåkrabukten, men den ligger ofta ganska långt ut till havs och kan vara svår att se om det är för mycket vågor. Vid de landsomfattande inventeringarna 2004 och 2015 sågs 4300 resp. 2700 skäggdoppingar, men flockarnas vana att ibland stanna långt ute till havs kan göra det svårt att inbventera arten. Vid inventeringen i januari 2017, som var koncentrerad till index-lokalerna, var förhållandena gynnsamma och närmare 9000 skäggdoppingar kunde räknas in. Rent generellt sågs mycket få skäggdoppingar vid kusterna under de första årens midvinterinventeringar, men under senare år har flockar etablerats på en del kustlokaler.

Septemberindex visar en nedåtgående trend, medan januariindex visar en signifikant ökande trender både i det långa och korta perspektivet. De svenska midvinterindex ökade under perioden 1971-2019 med 11% per år, men huvuddelen av ökningen ägde rum de 20 senatse åren.

Från de internationella inventeringarna saknas vinterindex för Östersjöregionen . För den nordvästeuropeiska regionen rapporteras en ökande trend för skäggdoppingen sedan 1987 med ca 1% per år. Den ovan konstaterade stora nedgången i det svenska septemberbeståndet ägde emellertid rum före 1988.