Storskrake Mergus merganser

 
Storskraken är en väl spridd häckfågel i de skogsklädda delarna av Sverige och i de inre delarna av Östersjöns skärgårdar. Under vintern är den väl spridd i skärgårdarna så läne dessa är isfria, men förekommer också allmänt på insjöar och rinnande vattendrag i inlandet så länge öppet vatten finns att tillgå. Under milda vintrar ses endast mindre antal efter de öppna kusterna, men under isperioder kan stora mängder storskrakar koncentreras här. Flockar på upp till 10000 storskrakar kan regelnundet samlas på vissa svenska sjöar under senhösten för att utnyttja lekande fiskbestånd. Vid den landsomfattande inventeringen räknades 2004 räknades 18000 storskrakar, medan inte mindre än 35000 fanns vid de inventerade kusterna under vintern 2015. Totalantalet för landet var säkerligen åtskilligt högre eftersom arten är spridd i inlandet och det dessutom var isfritt efter många kuststräckor norr om Stockholms skärgård.

I januari 2016 - 2018 inventerades ett betydande antal lokaler efter kusterna av Gävleborgs och Västernorrlands län, områden som tidigare under kallare vintrar i huvudsak varit istäckta. 2017 räknades ca 1300 storskrakar på 85 lokaler i dessa båda län.

Både septemberindex och midvinterindex visar signifikant ökande trender i det långa perspektivet. För midvinterindex noteras en markant ökning till mitten av 1990-talet följt av en minskning, men ändå är totaltrenden svagt positiv. Västkusten och Ostkusten visar olika utveckling av vintertrenderna, medan västkusten minskar ökar ostkusten. Vi har förmodligen en förskjutning mot nordost.

Det internationella index för Östersjöregionen för 1974 – 2002 visare en markant ökande trend för storskraken. Däremot är tendensen för den nordvästeuropeiska regionen svagt minskande. Det svenska bidraget till Östersjöbeståndet är ganska måttligt.

 

Storskrake januari 2015

 

To  Sjöfågelinventeringar Hemsida

Senast uppdaterad 2021-02-09